Nytt konstnärsstöd

Förslag:

Ny statlig konstnärsersättning 

Generellt konstnärstillägg för bild och formkonstnärer

Ny version 2017: Konstnärsförbundet Alliansen (KFA) föreslår regering och riksdag ett nytt statligt konstnärsstöd riktat till yrkesverksamma bild-och formkonstnärer. Vi vill avveckla stipendiesystemet –de s.k. arbetsstipendierna –och i stället införa en inkomstrelaterad och pensionsgrundande konstnärstillägg. Konstnärsförbundet Alliansen (KFA) har utarbetat ett eget förslag som vi presenterar till alla riksdagspartier samt till Kulturdepartementet. Vi arbetar nu för att få en majoritet i riksdagen att ställa sig bakom förslaget till en ny konstnärsersättning.

Det är styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond, vilken ingår i Konstnärsnämnden, som handhar och fördelar det statliga, selektiva stipendiestödet. Det är regering och riksdag som fattar beslut om det årliga anslaget, på ca 70 miljoner kronor, till bildkonstnärsfonden. Själva fördelningssystemet bygger på en gammalmodig grundidé, den att majoriteten av stipendienämnden skall vara korporativt sammansatt av vissa konstnärsorganisationers representanter. Huvudkriteriet för fondstyrelsen är konstnärlig kvalitet och verksamhetens omfattning. Fördelande institutioner sägs anta regionala aspekter i sin bidragsgivning, men de får ändå kritik för snedfördelning och en omfattande dominans från huvudstaden. Konstnärsnämnden har ofta kritiserats för vänskapskorruption i samband med bidragsfördelningen och att man bryter mot jävsreglerna.

Företagsstöd och Teateralliansen…

Vårt förslag kan jämföras med det stöd som utgår till bönder och fiskerinäringen och liknande företagsstöd. Men än mer de etablerade Teater och musikerallianserna, för frilansade skådespelare och musiker.

För drygt 17 år sedan antogs ett innovativt förslag att inrätta bolaget Teateralliansen, som ett direkt förslag från utredningen ”Arbete åt konstnärer, SOU 1997:183” -förslaget fick namnet ”en tredje anställningsform”.

Teateralliansen (http://teateralliansen.se)är ett bolag som ägs gemensamt av Teaterförbundet, Svensk scenkonst och Trygghestrådet, TRS (http://www.trr.se). Bolaget erhåller medel för sin verksamhet över kulturbudgeten och har som uppdrag att på det offentligt stödda teaterområdet utveckla en ny anställningsform, som minskar skillnadernamellan fast anställning och frilansanställning.

Förutom att ge de anställda skådespelarna en kontinuerlig1 arbetsplatstillhörighet har alliansen vidareutbildning och artistförmedling som huvuduppgifter. På liknande sätt har Musikeralliansen utvecklats på ett positivt sätt.

Konstnärsalliansen menar det finns likheter mellan vårt förslag till generellt konstnärstillägg och de båda teater-och musikerallianserna och med detta reformförslag vill vi att regering och riksdag nu ska medverka till att finansiera en reform för bild-och formkonstnärer, så som vi presenterar detta.

TeaterAlliansens uppdrag innefattar även:

SkådespelarförmedlingTeaterAlliansens skådespelarförmedling arbetar aktivt för att de anslutna skådespelarna ska fortsätta vara bland Sveriges mest anlitade. Det sker bland annat genom det med åren allt mer utbyggda kontaktnätet inom scen-och filmbranschen men också genom att stimulera skådespelarna till att själva vara aktiva och tillgängliga.

Vi arbetar kontinuerligt med förmedlingsverksamheten genom att förvalta och förnya våra kontaktnät inom branschen, sägerTeaterAlliansens vd Ulla Lidholm.

Kompetensutveckling för yrkesverksamma skådespelareTeaterAlliansens kursverksamhet är en viktig plattform för kompetensutvecklingen i branschen. Det är en verksamhet som erbjuds hela landets professionella skådespelarkår och inte enbart den fortfarande allt för lilla grupp som fått förmånen att nå en anställning på TeaterAlliansen.

Målet är att ge skådespelarna nya impulser och möjlighet att utvecklas samt att underhålla sina yrkeskunskaper. Kompetensutvecklingen i form av kurser och workshops har ökat i såväl efterfrågan som omfattning under de senaste åren, och genomförts med goda resultat.

Företagsstöd och tillväxt

Runt 30 miljarder kronor, drygt 3 procent av statsbudgeten, betalas årligen ut som företagsstöd. Trots att det inte är några ringa summor saknas gedigna utvärderingar av effekterna av stödpolitiken.

Aktiv stödpolitik har funnits längei Sverige och med skiftande inriktning. Från protektionistiskt stöd till nödåtgärder under strukturomvandlingar. Idag är aktiva statliga företagsstöd mer inriktade på att främja innovation, tillväxt och sysselsättning. Det som också utmärker dagens system är att det finns en myriad av aktörer som ansvarar för de olika stöden och att det råder brist på utvärderingar.

Hur stora är beloppen?

Bland de runt 30 miljarder som betalas ut direkt till företag finns transfereringar som inte alla skulle betrakta som företagsstöd. Ett exempel är Arbetsförmedlingens anställningsstöd som uppgår till dryga miljarden. Totalt sett står Arbetsförmedlingen för knappt 11 procent av de utbetalade stöden. Å andra sidan är inte kostnaderna för administrationen inräknade. Inte heller vissa krisåtgärder eller det statliga riskkapitalet är inräknat.

Konstnärsalliansen anser att det nu finns stora möjligheter att finansiera ett ny konstnärsersättning som vi föreslår genom att bl a överföramedel från arbetsmarknadspolitikens område.

Här citeras ett stycke ur utredningen; Konstnärerna och

trygghetssystemen, SOU 2003:21, sid. 121 följande:

Allians-modellen är alltså förebildlig också när det gäller att tillgodose

frilansande konstnärers behov av förbättrad ålderspension, om än inte i

samma utsträckning som för de flesta övriga grupper på arbetsmarknaden.

En utvidgning av Allians-modellen skulle, utöver att lösa många andra

konstnärliga och konstnärspolitiska problem, också förbättra många

konstnärers sociala trygghet.”

Under större delen av 1980-talet fördelades en s.k. ”grundersättning” från Sv.

bildkonstnärsfond. Ersättningen till en bildkonstnär varierade p g a dennes

årsinkomst. Det var alltså en ersättning som var baserad på om konstnären

hade en svag ekonomi, men även en kvalitativ bedömning gjordes.

Ersättningarna som fördelades kunde vara på 15.000 kr/år alternativt 40.000

kr/år.

Under 1990-talet och framåt har fördelningssystemet stramats åt så att allt

mindre konstnärer erhåller något bidrag. Idag beviljas bidrag till drygt 10% av de sökande (ca 2000). Det är arbetsstipendier som fördelas på ett år eller på två år, skattefria stipendier. Som sagts tidigare är det inte konstnärens svaga

ekonomiska ställning som är avgörande för stipendienämnden utan man

väger in konstnärens kvalité och dennes omfattning, en subjektiv bedömning.

Fullt möjligt att införa ett generellt stöd

Betänkandet av konstnärsstödsutredningen SOU 1997:184. Utredningen hade som uppdrag att utforma ett kulturpolitiskt generellt

konstnärsstöd till konstnärliga egenföretagare.

Själva stipendiesystemet som sådant har inte varit utsatt för en grundlig

utvärdering, däremot har konstnärernas arbetsvillkor-och inkomstutveckling

utretts under 90-talet, 2000-talet. Dels av den parlamentariska

Kulturutredningen och dels av den s.k. ”Konstnärsstödsutredningen

SOU 1997:184” ( framförallt utredningen ”Konstnärerna och

trygghetssystemen SOU 2003:21”, utförde en grundlig analys av

villkoren).

Se vidare Konstnärsnämndens undersökning:”Konstnärernas demografi,

inkomster och sociala villkor”.

–en rapport om konstnärer inom alla konstområden verksamma i Sverige 2014 utifrån kön, ålder, inkomst, näringsverksamhet,

bosättning, utländsk bakgrund, utbildning och social bakgrund.

Ett förslag kallat: Inkomstförstärkning till konstnärer presenterades av utredningen (SOU 1997:184). Förslaget har inte vidare bearbetats av den socialdemokratiska regeringen. Dåvarande alliansregering har förklarat att man vill

arbeta vidare med ett selektivtkonstnärsstöd (stipendier) och vidareutveckla

utställningsersättningen till konstnärer. I riksdagen har bl a Miljöpartiet de

gröna motionerat om att införa ett generellt konstnärsstöd (inkomstgrundat)

kallat konstnärstillägg. Några nya reformer har inte sett dagens ljus-riktade

till bildkonstnärer och konsthantverkare –från det att den borgerliga

alliansregeringen tillträdde 2006. Den kulturutredning som alliansregeringen

tillsatte berörde inte alls arbetsvillkoren för de svenska bild-och

formkonstnärerna.

Bildkonstnärer har de lägsta inkomsterna

Syftet med ett generellt stöd är bl a att minska yrkesutövande konstnärers

beroende av icke konstnärliga försörjningsarbeten. Konstnärerna ska uppfylla

vissa objektiva kriterier och stödet ska vara inkomstprövat.

Ett starkt bakomliggande skäl till ett mer generellt stöd till

bildkonstnärer är gruppens svaga ekonomiska ställning i

samhället. Bildkonstnärerna är den grupp som har de lägsta

bruttoinkomsterna, knappt 100 000 kronor i genomsnitt, vilket

motsvarar knappt 60 % av genomsnittet för befolkningen i övrigt.

Ca 25 % hade en bruttoinkomst under 40 000 kronor. Utöver detta

har konstnärer svårigheter att få tillgång till arbetslöshetskassa,

sjukförsäkring och sämre pensionsvillkor. Den näst lägsta

genomsnittligabruttoinkomsten hade formgivare och

konsthantverkare med 102 000 kronor.

Konstnärsnämndens rapport 2014

”De allra svagaste ekonomierna förekommer bland bildkonstnärerna. I det lägsta inkomstspannet (P10) ligger årsinkomsten under 6 000 kronor och inom konsthantverk/form/design under 7 000 kronor. Andra yrkeskategorier med låga förvärvsinkomster inom det lägsta inkomstspannet (P10) är koreograf, 12 700 kronor, komponister/musiker5, 17 200 kronor, och filmare med 18 400 kronor eller lägre som årsinkomst 2014 (jfr tabell 20).

Andelen konstnärer som har en årsinkomst som ligger under 160 000 kronor har minskat från 42 procent till 37 procent, dvs. 5 procentenheter. Motsvarande minskning i befolkningen är en minskning från 29 procent till 24 procent, också 5 procentenheter. De konstnärer som har 0-kronor i sammanräknad förvärvsinkomst har däremot ökat något från 3 procent till 4 procent (jfr tabell 77). ”

Den studie som Konstnärsstödsutredningen ,SOU 1997:184,

presenterade visar att konstnärernas inkomster från den konstnärliga

verksamheten endast utgör omkring 1/5 av deras totala inkomster.

En konstnär som lyckas nå upp till hyggliga inkomster under 15 år kan enligt

de tidigare ATP-reglerna få en rimlig pension. Med de nya reglerna är risken

stor att ålderspensionen blir låg eftersom livsinkomsten är låg. Man skall

komma ihåg att de stipendier som idag fördelas är det endast de stipendier

som är längre än två år som är skattepliktiga och pensionsgrundande.

Eftersom konstnärer inte får några pensionspoäng för dessa stöd missgynnas

de både i ATP-och det nya reformerade pensionssystemet.

Generella konstnärsstöd finns i Europa (EU)

Flera europeiska länder har sedan flertalet år infört s.k. generella

konstnärsstöd. Bland dessa är Frankrike, Tyskland, Holland, Österrike och

Irland. Kortfattad redovisas dessa stöd nedan.

I Tyskland är socialavgifterna halverade för enskilda näringsidkare som

bedriver konstnärlig eller litterär verksamhet. Hälften av nedsättningen

finansieras av staten, . av s.k. nyttjare av konstnärliga eller litterära verk

som betalar socialavgifter, t ex en teater som uppför en pjäs och slutligen3

betalas . av avgifterna av konstnären.

I Österrike finns ett liknande system som i Tyskland.

I Frankrike är konstnärer och författare befriade från en kommunal

inkomstskatt, taxe professionelle. Vidare ligger grundavdraget för den statliga

inkomstskatten på en hög nivå. Följden är att flertalet konstnärer och

författare inte betalar någon nämnvärd inkomstskatt. Även Frankrike har ett

system där nyttjare av konstnärliga och litterära verk får bidrag till

socialförsäkringssystemet med avgifter.

Irland kan skattemyndigheten efter ansökan från en konstnär besluta att

inkomsterna från ett konstnärligt eller litterärt verk skall undantas från

inkomstbeskattning. Skattebefrielsen kan också gälla generellt för inkomster

från den konstnärliga verksamheten. Dessa regler i kombination med

stipendier, liksom i de flesta länder, är skattefria och att tillämpningen av

socialbidragsreglerna är relativt flexibla kan sägas innebära att konstnärer

stöds generellt men genom olika ekonomiska åtgärder.

I Holland infördes ett nytt generellt verkande konstnärsstöd 1998. Förslaget

grundar sig på två typer av ekonomiska problem som är karaktäristiska för

konstnärsyrket. Det ena är startproblemet, det tar lång tid att etablera sig som

konstnär. Det andra är att inkomsterna är ojämna över tiden.

Det nya konstnärsstödet innebär att en konstnär under sammanlagt fyra år

under en tioårsperiod skall vara berättigad till bistånd motsvarande 60

procent av existensminimum. Konstnärsorganisationerna begärde att nivån i

stället skall vara 75 procent.

Förslaget bygger på att bistånd betalas ut i förskott av den kommunala

försäkringskassan eller socialkontoret. Efter årets slut sker en avstämning av

årets inkomster och biståndet.

Genom förslaget sker en inkomstprövning så att de sammanlagda

inkomsterna inte får överstiga 115 procent av existensminimum.

De krav som uppställs för att få bistånd är följande.

Utbildning,

Arbetat som konstnär (krav på arbetad tid),

Inkomster från den konstnärliga verksamheten,

Utrustning, lokal-ateljé,

Utställningar, produktioner, beställningar.

Samtliga krav behöver inte vara helt uppfyllda, utan meningen är att

faktorerna skall vägas samman i det enskilda fallet.Om försäkringskassan är

tveksam till om en sökande är berättigad till bistånd kan frågan prövas av en

särskild nämnd.

Notera att inga konstnärer ingår denna nämnd. Det är inte fråga om någon

kvalitetsprövning utan om det föreligger yrkesverksamhet eller inte.

4

Ytterligare kommentarer kring stöden

Frankrike består administrativt av 26 regioner, indelat i 100 departement.

Det är en medveten strävan att förvaltningsfrågor av skilda slag skall

decentraliseras. Så även kulturfrågorna.

Konstnärer som bedriver sin verksamhet självständigt och som saknar

anställning, har socialförsäkringsförmåner på liknande sätt som anställda.

Den tyska kulturpolitiken kännetecknas också den av decentralisering och är i

huvudsak en angelägenhet för de sexton delstaterna och 20 000

kommunerna.

I Österrike finns för bildkonstnärer sedan 1962 en fond, Künstlerhilfefonds

som varje månad skjuter till hälften av pensionsförsäkringsavgiften för

frilansande konstnärer. Försäkringsavgiften uppgår till 12 procent av

inkomsten.En förutsättning för att fonden skall betala hälften av avgiften är

att inkomsten inte överstiger 29 021 ATS per månad.

I Norge har de statliga stöden hela tiden ökats sedan slutet av 70-talet och

samtidigt har antalet konstnärer ökat med 30-40 procent.

I Norge finns olika konstnärsstipendier, bland annat arbetsstipendier.

År 1996 fick sammanlagt 524 konstnärer s.k. garantiinkomst. En konstnär

med garantiinkomst, som förblir aktiv i yrket, har rätt till garantiinkomst

fram till pensionsåldern.

Konstnärsförbundet Alliansens (KFA) förslag till nytt stöd!

Vårt förslag baserar sig på vissa likheter med de stöd som bland annat finns i Tyskland, Frankrike och Holland. Det ställs dock höga krav på dokumenterad

yrkesverksamhet för att komma ifråga för stödet. Vikallar stödet för

Generellt konstnärstillägg till bild-och formkonstnärer. Stödet

beskattas och är pensions -och sjukförsäkringsgrundande. Stödet berättigar till

en inkomstberäkning för arbetslöshetskassa.

En särskild nämnd inom Statens kulturråd föreslås handa och administrera den nya

ersättningen.

Konstnärstillägg kan erhållas för ett år i taget, och ansökan lämnas till

Kulturrådet (särskild nämnd) före utgången av det år som ansökan avser.

Ersättningen/stödet beräknas på grundval av inkomsten från den

konstnärliga verksamheten. Den sökandes deklaration är ett av underlagen

för det beräknande stödet. Det inriktas till yrkesverksamma konstnärer med

relativt låga inkomster, upp till en viss nivå då stödet successivt avtrappas

nedåt.

Ett visst antal objektiva kriterier ställs upp för att avgränsa gruppen av

sökande. Det är alltså aktivitet snarare än kvalitet som bedöms, till skillnad

mot det selektiva stödet. Stödet bör vidare utgå till både egenföretagande och

anställda konstnärer. För anställda konstnärer gäller högst 50 % arbetat tid.

Syftet med det nya stödet är bland annat att minska konstnärernas

beroende av s.k. ”brödjobb” och prioritera yngre-och övrigt

yrkesverksamma konstnärer under 67 år. Ett annat viktigt syfte är

att kunna stärka jämställdheten och fler konstnärers

förutsättningar att överleva på arbetsmarknaden.

Vilka kriterier skall gälla?

Är egenföretagare/anställd konstnär.

Förutsätter att verksamheten de senaste fyra åren, helt-eller delvis, bedrivits

som enskild näringsutövare inom bildkonstnärsområdet. Stödet inriktas även

till de konstnärer som ”varvar” verksamhet som frilansare och projektanställd

konstnär.

Det innebär att konstnärerna kan inneha kombinerad FA-skattesedel.

Offentligen dokumenterat sin konstärliga yrkesverksamhet.

Stödet skall riktas till dem som i verklig mening är konstnärligt verksamma.

Här tas fasta på utförda utsmyckningar inom offentlig-och privat sektor.

Representation inom myndigheter och organisationer, museer, deltagit i

särskilda konstnärsprojekt, utställningar, beställningar.

Erhållna arbetsstipendier, projektbidrag, resestipendier räknas även in.

Till detta skall läggas yrkesutbildning på högskola och liknande

specialutbildningar.

Kontinuitet i den konstnärliga verksamheten.

Det ska finnas krav på att det konstnärliga arbetet bedrivs kontinuerligt över

en viss tid och resulterar i mer än en produktion över en längre tid. Egen

arbetslokal/ateljé, deltagande i ateljéförening tillgodoräknas.

Krav på viss arbetad tid i verksamheten.

Krav ställs på att den tid som konstnären skall arbeta med sin konstnärliga

verksamhet skall uppgå till minst hälften av en normal årsarbetstid. Detta kan

även dokumenteras via konstnärens deklaration.

Tydligt kulturpolitiskt syfte.

Det kan finnas stöd för att ersättningen ska haett tydligt kulturpolitiskt syfte

och användas på ett sådant sätt att det främjar konstnärligt skapande och

konstnärlig verksamhet.

Vilken ersättning ska utgå, förslag?

Ett s.k. konstnärstillägg bör utgå vid konstnärliga egeninkomster mellan

nivåerna etthalvt basbelopp (ca 44 800 kr. /2017) upp till ett tak på 180 000

kronor. OBS! Ersättningens storlek skall vara förhandlingsbar och

kunna skrivas upp i enlighet med konsumentprisindex.

Konstnärsorganisationerna ska ges inflytande och kunna

påverka stödets storlek.

Vid en inkomst på 21 500 kronor utgår högsta ersättning med 180 000 kronor

(netto). Staten står för källskatt och arbetsgivaravgift.

Vid en egeninkomst på 28 000, utgår ersättning med 92 000 kronor. Vid 38

000 utgår ersättning med 82 000 kronor. Detta exemplifierar den

nedtrappningen av ersättningen. Vid en konstnärlig årsinkomst på 120 000

kronor upphör konstnärsstödet helt.

Uppläggningen av ersättningsmodellen innebär just att syftet skall vara att

under en viss period kunna prioritera yngre och mer etablerade konstnärer

med relativt låga årsinkomster. För den som beviljats konstnärstillägg

föreslås att stödet omprövas vart tredje år alternativt vart fjärde år för att åter

bli berättigad till nytt stöd.

Hur skall stödet finansieras?

Vid genomförandet av det nya konstnärsstödet bör detta finansieras genom

att 40-70 miljoner kronor av de medel som idag disponeras för

”Visningsersättning åt bild-och formkonstnärer”, -medel till arbetsstipendier

–överförs till den nya ersättningen. Vidare bör omkring 300 miljoner kronor

från de av arbetsmarknadsverkets aktiva åtgärder riktade till

konstnärer/kulturarbetare/företagsstöd föras över till

det nya stödet. Medel överförs från arbetsmarknadspolitiken till

konstnärspolitiken. Detta utgör då en totalsumma på minst 340 miljoner kronor

brutto per år (exkl. skatteinkomster).

Vidare föreslås att ett samverkansavtal inleds med myndigheten Vinnova i

syfte att medverka med finansiering och utveckling av konstnärstillägget.

Vinnovas uppgift är att främja tillväxti Sverige genom finansiering av

forskning, utveckling av effektiva innovationssystem, (https://www.vinnova.se)

Vi föreslår att även ett samverkansavtal tecknas med Tillväxtverket som har

till uppgift att främja utvecklingskraft i alla delar av landet. Tillväxtverket ska

bl a bidra till att skapa attraktiva företagarmiljöer där det finns goda

möjligheter att utveckla och omsätta konstnärliga idéer-och projekt.

Låt oss säga att omkring 1500 konstnärer skulle beviljas konstnärstillägg a

´ 70 000 kr år, skulle den totala ersättningen (netto) uppgå till 1.050,000 miljoner

kronor.

Det är troligt att det från början kommer att vara en betydligt mindre skara

bild och formkonstnärer som beviljas konstnärstillägg, men att det successivt

kommer att öka. Observera att detta är en uppskattning baserad utifrån SCB:s

statistik över bildkonstnärernas inkomstförhållanden samt ovissheten av hur

många som kan komma att ansöka och erhålla det nya stödet.

Låt oss jämföra med vad Sveriges bildkonstnärsfond i oktober 2014fördelade

i arbetsstipendier. Styrelsen fördelade 105 tvååriga arbetsstipendier på 120.000 kr, och 71 ettåriga arbetsstipendier på 100.000 kr, totalt 176 stipendier.

Av dessa 176 stipendier erhöll konstnärer i Stockholms län 86 st. I Skåne län

fick 28 konstnärer stipendier. I Västra Götalands län erhöll

28 konstnärer stipendier, (se vidare www.konstnarsnamnden.se).

Antalet ansökningar var endast 1680 st, ca 10% av de sökande erhåller ett stipendium.

I förslaget till Konstnärstillägg utesluts inte att en finansiering kan ske på annat sätt, exempelvis via Näringsdepartementet,regionalt företagsstöd, Vinnova, Allmänna arvsfonden eller att medel tillskjuts via Statens kulturråd som kan administrera stödet. Det naturliga är

trots allt att en större del av de medel som idag nyttjas för arbetsstipendier

läggs till den nya ersättningsmodellen.

Idag disponerar Sveriges bildkonstnärsfond ca 70 miljoner kronor till

arbetsstipendier och anslaget bidrag till bild-och formkonstnärer på 8,5

miljoner kronor.

Slå ihop myndigheterna Konstnärsnämnden och Svenska

Institutet (SI)

KFA föreslår vidare att myndigheterna Konstnärsnämnden och Svenska

Institutet (SI) slås ihop, eller att SI uppgår i Konstnärsnämnden. Stora delar

av den verksamhet som SI bedriver med utlandsstipendier, finansiering av

projekt i samverkan med andra EU-länder, ateljéhus etc, kan hanteras inom

Konstnärsnämnden, som sedan tidigare etablerat internationellt

kulturutbyte, ateljéprojektet IASPIS och olika projektbidrag till konstnärer.

Verksamheten effektiviseras på så vis och kostnaderna för

myndighetsutövningen minimeras i och med att det då blir en myndighet, en

adress.

Förbundsstyrelsen 2017

Gm

 

Tony Roos

Förbundsordförande Tel:073-7070555

Konstnärsförbundet Alliansen (KFA)

www.konstnarsalliansen.se

Läs vidare:

Vinnova. Www.vinnova.se

Vinnovas vision är att Sverige ska vara ett globalt ledande forsknings-och innovationsland som det är attraktivt att investera och bedriva verksamhet i.

Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet. Vår uppgift är att bidra till hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation. Det gör vi främst genom att ge bidrag till innovationsprojekt och forskning som behövs för att utveckla nya lösningar. Vi satsar också långsiktigt på starka forsknings-och innovationsmiljöer.

Vi stimulerar samverkan mellan företag, universitet och högskolor, offentlig verksamhet, civilsamhället och andra aktörer. Vår verksamhet är även inriktad på att stärka internationell samverkan.

Varje år satsar Vinnova ungefär tre miljarder kronor för att främja innovation. Merparten fördelas genom utlysningar där företag, offentliga aktörer och andra organisationer kan söka finansiering. Alla insatser följs upp och utvärderas kontinuerligt och vi genomför regelbundet analyser av insatsernas effekter.

Vinnova är en statlig myndighet under Näringsdepartementet och nationell kontaktmyndighet för EU:s ramprogram för forskning och innovation. Vi är också regeringens expertmyndighet inom det innovationspolitiska området. Vi är drygt 200 personer med kontor i Stockholm och Bryssel. Generaldirektör är Charlotte Brogren

Tillväxtverket. Www.tillvaxtverket.se

Vi skapar förutsättningar för företagande och förattraktiva regionala miljöer där företag utvecklas.

Idag har Sverige drygt en miljon företag, allt från enmansföretag till koncerner. De är avgörande för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle –de skapar sysselsättning, tillväxt och framtidstro. Men konkurrensen är global och utmaningarna många. Därför är det Tillväxtverket jobb att skapa så bra förutsättningar som möjligt för alla typer av företag att komma igång, växa och bli framgångsrika.

  • • Vi lyssnar in behov, söker lösningar och utvecklar kunskap som vi använder och sprider.
  • • Vi skapar dynamiska nätverk där företag och regioner kan dela erfarenheter.
  • • Vi stärker den regionala tillväxten genom strategiska investeringar.

Vi öppnar dörrar och river barriärer för att skapa ett Sverige med fler företag som vill, kan och vågar.

Regionala företagsstöd -Jordbruksverket

Du som vill starta ett företag eller utveckla ditt befintliga företag har möjlighet att söka finansiellt stöd om du har svårt att få ihop finansieringen på den privata marknaden.

En förutsättning är att marknaden sträcker sig utöver den egna regionen.

Möjligheterna till stöd varierar beroende på vart i landet företaget har sin verksamhet och vilken typ av verksamhet företaget bedriver.

Stöd kan handla om allt ifrån större investeringar i exempelvis maskiner och byggnader till mindre belopp för konsulttjänster, produktutveckling eller deltagande i en mässa.

Generella svar om regionala företagsstöd

Nedan hittar du generella svar om de regionala företagsstöden.För mer information,kontakta länsstyrelsen eller regionförbundet. Se rubriken Kontakt nedan.

Undantaget är regionalt investeringsstödför kostnader över 25 miljoner kronor som Tillväxtverkets handlägger.

Ibland räknas också transportbidragetsom ett regionalt företagsstöd.

Nyttiga hemsidor/företag:

www.uppdragshuset.nu

www.bolagsbolaget.se

www.vinnova.se

www.tillvaxtverket.se

www.teateralliansen.se

www.trr.se

One comment

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *