Ren rovdrift på bildkonstnärer

Sedan flera årtionden tillbaka har det gått att läsa i ett antal statliga
utredningar om konstnärernas svaga ekonomiska ställning i samhället,
allvarligast är situationen för svenska bild- och formkonstnärer. Alltså inga
nyheter utan något som konstateras gång efter annan.

För många bildkonstnärer har arbetssituationen präglats av ett stort chanstagande, trots en
hög utbildning, när det gäller att satsa på yrket. Oftas måste man se till så att man har en
grundförsörjning på halvtid, eller s.k. brödjobb, vid sidan om – såsom lärare, vårdbiträde,
postiljon etc. Inkomstsitiationen är ofta mycket ojämn och låg, det är inte alls självklart att
konstnären får betalt för att t ex genomföra en offentlig utställning.

Det är skillnad på kulturarbetare och kulturarbetare. Skådespelare, musiker, konstvetare har
alla möjlighet till en anställning i det offentliga med avtalsenlig lön, medan
bildkonstnärerna är hänvisad till den ”öppna marknaden” som frilansande egenföretagare,
några anställningar erbjuds inte till bild- och formkonstnärer, någon sådan trygghet finns
inte.

SCB-om konstnärernas inkomster
Konstnärsnämnden presenterade 2009 en rapport om kulturarbetarnas inkomster som
SCB tagit fram på uppdrag av konstnärsnämnden. Rapporten bygger på inkomstuppgifter
om 21500 yrkesverksamma kulturarbetare inom 22 konstområden. Det handlar om
inkomstuppgifter från år 2004 och 2005 och är en uppföljning på en mindre omfattande
rapport från 1997. Medianinkomster för kulturarbetarna låg på 190 000 kronor för 2005,
omkr. 16 000 kronor i månaden. Motsvarande siffra för hela befolkningen var 223 200
kronor, eller knappt 19 000 kronor per månad.

Hälften av alla konstnärer i undersökningen drygt 10 000 personer har mindre än 15 000 kronor i månadsinkomst. Var fjärde har mindre än 8000 kronor. Var tionde kulturarbetare i undersökningen tjänade mindre än 2500 kronor i månaden. Värst är det för bildkonstnärer och konsthantverkare. Konstnärer med mer än tre års högskoleutbildning har omkring 90 000 kronor lägre årsinkomst än andra grupper med motsvarande utbildning.

Ann Larsson som är kanslichef på Konstnärsnämnden konstaterade krast att just,
”bildkonstnärerna har ju primärt inte inkomst från sitt konstnärliga arbete utan från andra
brödjobb, som konsum och vården”. Konstnärsstödsutredningen (SOU 1997:184) Generella konstnärsstöd redovisade att medianinkomsten för bildkonstnärerna var ca 92 000 kronor och ca 24 % hade en bruttoinkomst under 40 000 kronor per år. Denna utredningen konstaterar även att bildkonstnärerna är den grupp som har de lägsta bruttoinkomsterna, knappt 60 % av genomsnittet för befolkningen i övrigt.

Stort intresse för konst i Sverige
I dag kan vi se att intresset för konst och utställningar är större en någonsin. Nya konstmuseer ser dagens ljus i Sverige, bl a ett nytt konstmuseum i Kalmar, Sven-Harrys
konstmuseum i Stockholm. Enligt Kulturrådets rapport från 2009 uppgår besöken till 18
miljoner vid Sveriges museer, för bild och form gäller antalet besök vid ickekommersiella
institutioner för samtidskonst till 3 miljoner.

Hittills under 2012 visar de moderna auktionerna vid Bukowskis och Stockholms
auktionsverk en fortsatt stark efterfrågan och nya rekordpriser på modern konst. Och enligt
tradition är det verk av före detta fattiga konstnärer som sedan länge är avlidna som sätter
nytt rekord. Frågan är då varför konstnärernas inkomster är så låga när samhället i stort
satsar mycket på sina institutioner som ska fyllas md god konst? Vore det inte
dags för konstnärerna att genomföra en generalstrejk – eller att sluta producera
mera konstverk, för att en gång för alla visa på det orimliga att samhället måste
betala för konstnärernas arbeten och utställningar som går att leva på?

En generalstrejk vore kanske svårt att anordna, men regering och riksdag (kulturutskottet)
måste vakna upp och se till så att konstnärerna får betalt för sitt arbete och reformera den
statliga konstnärspolitiken och modernisera konstnärsstödet. Enligt kulturdepartementet är budgeten för kulturområdet 6,7 miljarder kronor för 2012. Budgeten har ökat med 730 miljoner kronor sedan 2006, vilket motsvarar en ökning på ca 12 procent. Detta ger vid handen att det går att förbättra de ekonomiska villkoren för konstnärerna och att man kan satsa på direkta reformer till bildkonstnärer.

Nytt konstnärsstöd föreslås
Sedan några år tillbaka har den nuvarande alliansregeringen inte gjort något för att förändra
eller förbättra inkomstvillkoren för bild- och formkonstnärerna. Alliansregeringen har med
kulturministerns egen önskan satsat medel på kultur i skolan som idag ligger på en nivå av
150 miljoner kronor. Vidare har man satsat medel på att utveckla de kreativa branschernas
affärsmöjligheter – plantskola, forskning och kulturmäklare – ska hjälpa konstnärer att sälja
mer. Totalt satsas 73 miljoner kronor till kulturella näringar.

Detta är inga medel som direkt öronmärks för bildkonstnärena utan är tänkt att utveckla hela
den kulturella marknaden. Vad som i stället behövs är direkta reformer riktade till konstnärerna. Och Konstnärsalliansen ( KFA) föreslår sedan en tid att Bildkonstnärsfondens konstnärsstipendierna avskaffas till förmån för ett generellt och objektivt så kallat konstnärstillägg, beskattat och pensionsgrundande ersättning. Syftet med ett generellt stöd är bl a att minska yrkesutövande konstnärers beroende av icke konstnärliga försörjningsarbeten. Konstnärerna ska uppfylla vissa objektiva kriterier och stödet ska
vara inkomstprövat.

Generellt konstnärstillägg
Stödet beskattas och är pensions -och sjukförsäkringsgrundande. Stödet berättigar en
inkomstberäkning för arbetslöshetskassa. En särskild nämnd inom Konstnärsnämnden, eller en särskild avdelning inom Statens kulturråd föreslås handa och administrera den nya ersättningen. Konstnärstillägg kan erhållas för ett år i taget,och ansökan lämnas till Konstnärsnämnden (särskild nämnd) före utgången av det år som ansökan avser.

Ersättningen/stödet beräknas på grundval av inkomsten från den konstnärliga verksamheten. Den sökandes deklaration är ett av underlagen för det beräknande stödet. Det inriktas till yrkesverksamma konstnärer med relativt låga inkomster, upp till en viss nivå då stödet successivt avtrappas nedåt. De krav som uppställs för att få bistånd är följande:

• Utbildning
• Arbetat som konstnär (krav på arbetad tid)
• Inkomster från den konstnärligaverksamheten
• Utrustning, lokal-ateljé

Utställningar, produktioner och beställningar
Syftet med det nya stödet är bland annat att minska konstnärernas beroende av s.k. ”brödjobb” och prioritera yngre- och övrigt yrkesverksamma konstnärer under 65 år. Ett annat viktigt syfte är att kunna stärka jämställdheten och fler konstnärers förutsättningar att överleva på arbetsmarknaden. Vilken ersättning ska utgå? Ett s.k. konstnärstillägg bör utgå vid konstnärliga egeninkomster mellan nivåerna ett halvt basbelopp (ca 42 800 kr. /2011) upp till ett tak på 160 000 kronor. OBS! Ersättningens storlek skall vara förhandlingsbar och kunna skrivas upp i enlighet med konsumentprisindex. Konstnärsorganisationerna ska ges inflytande och kunna påverka stödets storlek.

Hur skall stödet finansieras?
Vid genomförandet av det nya konstnärsstödet bör detta finansieras genom att 40 miljoner kronor av de medel som idag disponeras för ”Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer”, – medel till arbetsstipendier – överförs till den nya ersättningen. Vidare bör omkring 140 miljoner kronor från de av arbetsmarknadsverkets aktiva åtgärder riktade till konstnärer/kulturarbetare föras över till det nya stödet. Medel överförs från arbetsmarknadspolitiken till konstnärspolitiken. Detta utgör då en totalsumma på 180 miljoner kronor brutto per år (exkl. skatteinkomster).

Vidare föreslås att ett samverkansavtal inleds med myndigheten Vinnova i syfte att medverka med finansiering och utveckling av konstnärstillägget. Vinnovas uppgift är att främja tillväxt i Sverige genom finansiering av forskning, utveckling av effektiva innovationssystem. Vi föreslår att även ett samverkansavtal tecknas med Tillväxtverket som har till uppgift att främja utvecklingskraft i alla delar av landet. Tillväxtverket ska bl a bidra till att skapa attraktiva företagarmiljöer där det finns goda möjligheter att utveckla och omsätta idéer.

I förslaget utesluts inte att en finansiering kan ske på annat sätt, exempelvis via Näringsdepartementet, Vinnova, Allmänna arvsfonden eller att medel tillskjuts via Statens kulturråd som kan administrera stödet.

Tony Roos
Bildkonstnär, illustratör
Förbundsordf. www.konstnarsalliansen.se